Impossible
Okej, har ett psykologiarbete som ska vara klart till på torsdag... Och ni som känner mig nog bra vet att jag inte har börjat än. Kan nån bara skjuta mig eller möjligtvis lära mig hur man tar tag i saker som måste göras? Jag vet ju inte ens vad jag ska jobba om. Skulle ha intuition med det fanns typ ingen "vetenskaplig" fakta. Och nu vet jag inte om man får ha samma ämne som någon annan, och jag vet inte vad alla andra har jobbat om. Hade tänkt ta schitzofreni men tyvärr så var det upptaget. Så nu sitter jag här och vet inte riktigt vad jag ska göra. Det enda jag känner mig taggad till just nu är att samla in pengar med klassen, söka stipendier, hitta en IB-skola att göra ett utbyte med och börja kolla på eventuella resor. Men det finns väl ingen chans att man får göra det hela dagarna... attans!
Signe har iaf mått bra sen i onsdags nu, inga magkramper eller annan skit, så det är jag mycket glad över. Hon var på sjukhuset i torsdags och då ändrade dom lite i hennes mediciner och det verkar ju ha framgång. En sak som är säker är att hon har lärt sig att hon kan utnyttja övriga familjen en hel del just nu. Te.x så frågade hon mig i söndags; får jag klippa ditt hår? Okej, svarade jag ;b Hade det inte varit så att det är mamma som klipper mig i vanliga fall så hade jag nog varit lite mer tveksam. Det började hur som helst med att jag skulle ha "nackhåret" i höjd med axlarna men det slutade med att mitt nackhår är 5mm lång, och jag är asnöjd! :-D Så kan det gå.
Nej åh, det funkade inte.. Jag tänkte att om jag koncentrerar och tänker på något annat så kanske jag skulle glömma hela "psykologiarbete-som-jag-inte-har-börjat-med-och-ska-vara-klart-på-torsdag-och-kommer-gå-åt-helvete" grejen, men nej det funkade inte heller. ÅH kan ingen med en agressiv, ja rent utsagt förjävlig influensa bara komma och smitta mig så jag kan få ligga nergrävd i min säng ett bra tag och åtminstånde ha en bra anledning till att inte göra något av allt det jag egentilgen ska. Nu är det ju inte ens synd om mig, nu är det bara ett nytt bevis på hur korkad jag är.
Åh kan inte mamma komma hem snart, i need her right now!.... nej nu måste jag gå och se if it's possible to dränka sig själv av lathet.
Do wanna live your life standing in the back, looking around?
Signe har iaf mått bra sen i onsdags nu, inga magkramper eller annan skit, så det är jag mycket glad över. Hon var på sjukhuset i torsdags och då ändrade dom lite i hennes mediciner och det verkar ju ha framgång. En sak som är säker är att hon har lärt sig att hon kan utnyttja övriga familjen en hel del just nu. Te.x så frågade hon mig i söndags; får jag klippa ditt hår? Okej, svarade jag ;b Hade det inte varit så att det är mamma som klipper mig i vanliga fall så hade jag nog varit lite mer tveksam. Det började hur som helst med att jag skulle ha "nackhåret" i höjd med axlarna men det slutade med att mitt nackhår är 5mm lång, och jag är asnöjd! :-D Så kan det gå.
Nej åh, det funkade inte.. Jag tänkte att om jag koncentrerar och tänker på något annat så kanske jag skulle glömma hela "psykologiarbete-som-jag-inte-har-börjat-med-och-ska-vara-klart-på-torsdag-och-kommer-gå-åt-helvete" grejen, men nej det funkade inte heller. ÅH kan ingen med en agressiv, ja rent utsagt förjävlig influensa bara komma och smitta mig så jag kan få ligga nergrävd i min säng ett bra tag och åtminstånde ha en bra anledning till att inte göra något av allt det jag egentilgen ska. Nu är det ju inte ens synd om mig, nu är det bara ett nytt bevis på hur korkad jag är.
Åh kan inte mamma komma hem snart, i need her right now!.... nej nu måste jag gå och se if it's possible to dränka sig själv av lathet.
Do wanna live your life standing in the back, looking around?
Kommentarer
Trackback
